Gymnastikförbunden fyller 125 år

Exakt på dagen för 125 år sedan stiftades Finska Kvinnors Gymnastikförbund – Suomen Naisten Voimisteluliitto av Elin Kallio (född Waenerberg). Därför är det den 26 februari 1896 som räknas som grundande datum för såväl det idag finlandssvenska och finska gymnastikförbundet. En annan framstående kvinna inom den finländska gymnastiken är Elli Björkstén.

Elli är den som införde den lingska gymnastiken och utvecklade en helt egen gymnastikform för kvinnor. Hon var även en framgångsrik lärare och som spred sin gymnastikkunskap i framförallt de nordiska länderna.

Anni Collan har även hon haft en betydande roll i utvecklingen av gymnastiken som idrottsform. Anni som varit med från början av förbundets verksamhet fungerade bl.a. som ordförande i förbundet mellan åren 1917-1921.

Därför besökte idag representanter från Finlands Svenska Gymnastikförbund och Suomen Voimisteluliitto gravarna till de tre damer som kommit att sätta grunden för den gymnastikrörelse som idag har över 130 000 utövare. Vi vill säga stort grattis till gymnastiken, och stort tack till Elin, Elli och Anni som redan på sena 1800-talet visade att idrotten är till för alla.

ALLA GYMNASTERS FEST – FÖRBUNDSVERKSAMHETENS JUBILEUMSÅR

Gymnastikförbunden jubilerar år 2021. Det har gått 125 år sedan det första förbundet, som samlade ihop gymnastikföreningarna, grundades. Under historiens tidigaste skeden ser vi åtminstone en smygtittande gymnastikflicka, starka riktgivande personer, en målmedveten utveckling, ett månande om folkets hälsa och lite oenigheter, innan vi får en fusion. Gymnastikförbundens jubileum är en fest för alla gymnaster!

”JÄMSTÄLLDHETEN HAR ALLTID FUNNITS INOM GYMNASTIKEN”

Elin Waenerberg, som senare känns igen som Elin Kallio, kikar genom fönstret på sin bror Mauritz´ gymnastikövningar. Brodern har grundat Finlands första gymnastikförening Helsingfors Turnförening (1875) och systern Elin nöjer sig inte med att enbart följa med hans hållnings- och sträckningsrörelser, utan grundar en egen förening för kvinnor, vars uppträdanden väcker anstöt ända upp på kyrklig nivå. Kvinnor som gymnastiserar, och i vilka dräkter!

• Gymnastiken har genom årtiondena varit en gren för starka kvinnor, berättar den åttonde ordföranden för Gymnastikföreningen (för Fruntimmer) i Helsingfors (GFH) Kerstin ”Tessa” Ehnholm. Elin Kallio grundade föreningen år 1876.
  
  – Under Elins tid var det syndigt att uppträda, då vem som helst kunde komma och titta på uppträdandet.

Kvinnor i gymnastikföreningarnas ledning, Tessa nämner förutom Elin Kallio t.ex. Elli Björkstén, gick målmedvetet in för att utveckla grenen och verksamheten, samt också för internationellt samarbete. Kvinnosaksärenden har man också arbetat för ända från början.

• Jämställdheten är inte en nyligen påkommen sak, utan har alltid funnits närvarande inom gymnastiken.
  
  

SILKESFANAN VAJAR

Det är år 1912 och de olympiska spelen i Stockholm. De finländska gymnasterna lämnar sig med avsikt ett stycke bakom ryssarna under intåget till Stadion och höjer upp en skylt där det står ”Finland”. Finland får sin egen flagga först några år senare, nu vajar kvinnogymnastikföreningens silkesfana i vinden.

Fanan som vajade under de olympiska spelen i Stockholm har GFH fått i gåva vid sitt 25-årsjubileum. I dag finns den ursprungliga fanan i Idrottsmuseet, som också har hand om mycket värdefull information gällande gymnastikens historia, grenen har ju under årtionden varit en betydande motionsform för folket. ”Under kriget förflyttade sig gymnasterna till bombskydden för att fortsätta sina övningar där”.

I och med de första gymnastikföreningarna föddes intresset för gymnastik, för dess hälsofrämjande verksamhet och också för briljanta uppvisningar. Och nya föreningar grundades.

• I och med den nationella rörelsen hade det i Finland bildats ungdoms- och nykterhetsföreningar samt idrottsföreningar. Folkbildning och gemensamma evenemang födde tanken på att grunda ett gymnastikförbund, berättar Tessa.

Till Finska Kvinnors Gymnastikförbund som grundades år 1896 hörde från början tre föreningar: Gymnastikföreningen för Fruntimmer i Helsingfors, Kvinnliga Gymnastikföreningen i Björneborg och Åbo Kvinnliga Gymnastikförening. Följande år anslöt sig Kuopion Naisvoimisteluseura och Gymnastikföreningen för Fruntimmer i Uleåborg. 7 år senare hade förbundet redan 12 medlemsföreningar. Förbundet, som kvinnorna grundade, var det första konkreta steget till ett förbund som senare skulle samla alla gymnastikgrenar och -former. Det var frågan om ett historiskt ögonblick. Den första nationella centralorganisationen inom idrotten hade fötts. Detta var ett betydande steg för kvinnogymnastiken och för utvecklingen av den finländska gymnastikens förbundsverksamhet.

Först måste man bara slipa kanterna lite och söka konsensus. Under årens lopp grundades flera förbund och bl.a. språkfrågan delade finsk- och svenskspråkiga i egna förbund 1921. I lugn och ro anpassade sig gymnastiken och grenen växte.

FESTUPPVISNINGAR OCH TÄVLINGSSPÄNNING

En busskaravan från Finland genom Europa till gymnastikens stora festivaler var inte en ovanlig syn på 60-70-talen. Det fanns inte tretimmars flyg, utan hjulen rullade på under flera dagars tid och transporterade gymnasterna fram till Gymnaestradan. Man levde i storevenemangens tidevarv och med ett stigande medlemsantal i de tre olika gymnastikförbunden. Ännu årtionden senare kommer en av passagerna i bussen, Timo Nuotio, som gjort en lång karriär inom tävlingsgymnastiken, ihåg hur det kändes.

Fastän man i tiderna förfasade sig över kvinnornas uppvisningsverksamhet och männens tävlingsverksamhet sågs som idrott, är gymnastiken idag lika mycket av båda och internationellt sett hisnande att se. Med hjälp av gymnastiken har man hänfört både presidenter oh krigsmarskalkar.

• Då förbunden (de två finskspråkiga) gick samman år 2004 strävade jag först emot, men jag måste nu erkänna att visst var det ett rätt beslut, funderar Timo.
• Jag var av den åsikten, att gymnastik för män är ren tävling, kvinnoförbundens verksamhet motionsgymnastik, allmän gymnastik och kvinnogymnastik. Men nog är gymnastik idag både och. Och det är värdefullt.

Och nog finns ju också i en tävlandes hjärta minnen från uppvisningar under storevenemang i Stuttgart, Wien och Basel. Timo har ännu årtionden senare besökt skolorna han var inkvarterad i.

LÄMNAR VI SPÅR EFTER OSS?

• Vilka är de spår som blir kvar efter vår verksamhet i vår nuvarande förening, är det hobbyverksamhet på fritiden eller blir det något varaktigt, funderar Tessa. Under intervjun har Timo just återvänt från att leda träning, Tessa från föreningsuppdrag. Under årens lopp har de kedjat ihop sina spår till en lång kedja, gjort arbete, som kommer att synas i kommande historiker.
• Det finns många grenförbund, som inte tar ansvar för människor under hela deras livsbana. Hur många sådana grenar finns, som får personer i olika åldrar, på olika skicklighetsnivåer och sådana som fungerar med olika mål, att röra på sig, påminner Tessa.
• Gymnastiken anses som en gren som ger grundmotion. Numera erkänner många andra grenar gymnastiken som en väldigt viktig stödjande gren. Det finns också inom gymnastiken många begränsande faktorer på tävlingssidan, men om man börjar med gymnastik som ung, ger det grunden till vilken som helst gren, om tävlingsentusiasmen räcker till, funderar Timo.
• Gymnastiken ger också grunden man kan återvända till i ett senare skede av livet.

Text: Jutta Kokkonen.
Översättning: Barbara Åkerberg
Texten har funnits publicerad på finska i Gymnastikförbundets Voimistelulehti 4/2020-2021.
Bilder: Finlands Gymnastikförbunds arkiv, Helsingfors Gymnastikklubbs arkiv, Finlands Svenska Gymnastikklubbs arkiv.

PLOCK UR GYMNASTIKENS HISTORIA

Under 125 år ryms det mycket gymnastik, historia och oförglömliga evenemang. Här några hållhakar, som varje gymnast bör vara medveten om.

1875-1876
De första gymnastikföreningarna i landet grundades: Helsingfors Turnförening (nuförtiden Helsingfors Gymnastikklubb, HGK) och Gymnastikföreningen (för Fruntimmer) i Helsingfors, GFH.

1883-1897
Nya gymnastikföreningar bildas i olika delar av landet: Åbo Turnförening 1883, Åbo Kvinnliga Gymnastikförening 1886, Borgå Gymnastikförening 1894, Gymnastikföreningen Pelikanen (Helsingfors) 1897 och Lovisa Gymnastikförening 1897.

1896
Tre kvinnliga gymnastikföreningar grundade landets första centralorganisation inom idrotten, Finska Kvinnors Gymnastikförbund – Suomen Naisten Voimisteluliitto den 26 februari 1896.

1900
Suomalainen Voimistelu- ja Urheiluliitto – Finlands Gymnastik- och Idrottsförbund SVUL grundas. SVUL:s gymnastiksektion leddes under åren 1910-1914 från Viborg – gymnastikcentrum för dåtidens Finland. Gymnastiksektionen övergick senare till att heta Suomen Voimisteluliitto SVL. Förbundet registrerades officiellt först år 1906.

1900-1910
Under detta decennium påbörjar många nya föreningar sin verksamhet, bl.a. de ännu aktiva föreningarna Vasa Gymnastikförening 1900, Ekenäs Gymnastikförening 1906, Gammelgård allmoge- och ungdomsförening 1906, Idrottsklubben Kronan 1906 och Hejdi (Hangö) 1910.

1908
Finland fick sina första medaljer inom gymnastik vid de olympiska spelen i London 1908, då Finlands lag på 26 personer vann brons.

1912
De första olympiska spelen i Norden arrangerades i Stockholm, där både kvinnliga och manliga gymnaster deltog med uppvisningar. Finland var ännu en del av Ryssland och i intåget till Stadion lämnade sig de finländska gymnasterna som en egen grupp under GFH:s fana.

1912
Finlands Svenska Gymnastik- och Idrottsförbund grundas. Förbundet hade många idrottsgrenar på programmet. Hit anslöts sig de finlandssvenska manliga gymnastikföreningarna. Förbundet bytte år 1916 namn till Svenska Finlands Idrottsförbund SFI. SFI lever väl ännu idag och har på programmet friidrott, simning, cykling och kraftidrott.

1913-1923
Vid tiderna kring första världskriget föds ännu många nya föreningar inom landet bl.a. de ännu aktiva föreningarna Jakobstads Gymnastikförening 1913, Grankulla Gymnastikförening 1919 och Gymnastikföreningen Nordan i Karleby 1923.

1918
Inbördeskriget som följde efter Finlands självständighet delade den finska idrottsrörelsen i två delar. Arbetarnas idrott frigjorde sig från SVUL och Suomen Työväen Urheiluliitto – Arbetarnas Idrottsförbund i Finland (TUL) grundades. Hilma Jalkanen startade gymnastikkursverksamheten inom TUL.

1921
Den 12 januari 1921 blev de finskspråkiga och svenskspråkiga sektionerna inom Finska Kvinnors Gymnastikförbund självständiga förbund. Det svenskspråkiga förbundet antog namnet Svenskt förbund för fysisk fostran för Finlands kvinnor och ändrade namnet 1937 till Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund.

1948
Vid de olympiska spelen i London var Finland gymnastiktävlingarnas bästa land. Finländarna vann guld i lagtävlingen och dessutom hela nio personliga medaljer.

1951
De manliga finlandssvenska gymnasterna hade hört till Svenska Finlands Idrottsförbund (SFI), ett förbund med många olika idrottsgrenar på programmet, men utträdde 1951 och stiftade ett eget förbund, Finlands Svenska Gymnastikförbund.

1953
Den första Gymnaestradan – finländarna har från början deltagit i det internationella Gymnaestrada-evenemanget.

1960
Eugen Ekman vinner guld på bygelhäst vid de olympiska spelen i Rom.

1971
De första FM-tävlingarna inom rytmisk gymnastik.

1981
De finlandssvenska manliga och kvinnliga gymnasterna gick ihop den 24 oktober 1981. Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund bytte namn till Finlands Svenska Gymnastikförbund och de manliga gymnasterna blev en del av förbundet.

1985
EM-tävlingarna inom kvinnlig redskapsgymnastik arrangerades i Helsingfors. Efter detta har vi inte sett värdetävlingar inom redskapsgymnastik i Finland.

1994
SVoLi grundades. Förbunden gick tillbaka till grunden: SNLL, TUL:s damkommitté och tävlingssektionerna inom rytmisk gymnastik gick samman. FSG var stiftande medlem och fungerade som en region inom SVoLi. Suomen Voimisteluliitto SVL fanns med i förhandlingarna, men drog sig ur på slutrakan. SVoLi blev mera tävlingscentrerat, men utvecklade också motionsgymnastiken. SVoLi ansvarade för den landsomfattande gymnastiken i Finland, FSG för den landsomfattande svenskspråkiga gymnastiken.

1995
Finland presenterar den estetiska truppgymnastiken som en ny gren för det internationella gymnastikfolket under Gymnaestradan i Berlin.

1996
Den finländska damgymnastiken fyllde 100 år. SYKE 100 storevenemanget arrangerades.
FSG firade 100 årsjubileet under Gymnastikfesten i Ekenäs.

1997
Jani Tanskanen vinner VM-guld på räck. Under 1990-talet var finländarna bland de bästa länderna på räck.

2000
De första VM-tävlingarna i estetisk truppgymnastik arrangeras i Helsingfors. Campuksen Koonto från Jyväskylä tar hem segern.

2004
SVL och SVoLi går samman. Efter hårda förhandlingar avslutas SVL och det nya Suomen Voimisteluliitto Svoli ry ser dagens ljus 13.11.2004. Från och med år 2013 bortlämnades Svoli förkortningen, och förbundet bär nu namnet Suomen Voimisteluliitto – Finlands Gymnastikförbund. Finlands Svenska Gymnastikförbund är inte mer en region i förbundet.

2005
Suomen Voimisteluliitto Svoli och Finlands Svenska Gymnastikförbund ingår ett samarbetsavtal som börjar gälla 1.1.2005.

2015
World Gymnaestrada arrangeras första gången i Finland. 21 000 gymnaster samlas i Helsingfors, 4 500 av dem är finländare. Evenemanget är ännu också deltagarmässigt det största idrottsevenemanget som någonsin arrangerats i Finland.

2021
Den ledda förbundsverksamheten inom gymnastiken firar 125 framgångsrika år. Gymnastiken berör nästan 130 000 föreningsgymnaster, och en halv miljon finländare. Finlands Gymnastikförbund är ett av de största grenförbunden inom idrotten i vårt land.

Text: Jeanette Harf, Jutta Kokkonen, Sanna Yli-Patola, Barbara Åkerberg
Foto: Jeanette Harf

Kategorier:
Aktuellt